Bella goes blogging

Idag drog jag och Jennifer till stallet direkt efter skolan, mysigt värre! Alltid lika kul att rida ut med någon som man verkligen känt heeeeela livet (Kanske därför man alltid har så mycket att prata om?) Tyvärr blev det inte en direkt livlig diskussion idag på ridturen. Först gick Jennifer och Flisa i rask takt.. efter kom jag och Willebulle masande genom blåbärsriset.. både han och jag var nära på att somna (skulle tippa på att jag gjorde hat trick i gäspningar, om det nu på något sätt ger er en klar uppfattning..)

Sen tog Jennifer och Flisa en liten spurt på slutet, hade tänkt att Wille behövde träna på att trava i normal hästtakt men NEHEEEJ! Så fort han ser att Flisan försvinner bakom kröken i ett fartmoln så börjar han bete sig som en upphetsad kanin och bokstavligen hoppar fram! Helt okontrollerat försöker han på något sätt överstiga gravitiationskraften, och jag kan inte förstå hur en häst kan vara så..taktlös? Herre min skapare, här har man försökt i fyra år att få den där sataaaans korven att röra sig som en häst och inte som en brunstig krabba med ledinflammation..

Konstigt nog är det ändå den här hästen jag vill ha.
Den osmidigaste och envisaste ponnyn i världen.
Den som knockade mig så hårt att jag fick en tandfraktur, och en missfärgad framtand i resten av mitt liv.
Den som gör att jag envisas med att förfrysa alla möjliga kroppsdelar i ett kallt stall under vinterhalvåret.


Älskling mitt i en hötugga ^^